En bild från 2006, jag och min farliga varg!
Tja, det blir inte alltid som man har tänkt sig. Idag hade den lilla vargen en egen uppfattning om den här dagen och det inkluderade tydligen inte en föreläsning för min del. Efter en lång promenad, utfodring av vargen och mig själv stängde jag dörren och skyndade ner för trappan. Av någon anledning stannar jag till och hör ett avgrundsyl. Den lilla vargen ville inte vara ensam... Han ylade och ylade från djupet av sitt hjärta så jag insåg ganska snart där jag stod i trappan att jag inte kunde åka på någon föreläsning, hur gärna jag än ville. Till saken hör att vi ju bor i lägenhet, i ett rätt lyhört hus, så med tanke på att vi hör folk prata genom väggarna ibland var det liksom uppenbart att resten av huset också skulle få njuta av vargens yl hela dagen (= 2,5 timme!). Men men, som tur var var det ingen obligatorisk föreläsning (det har jag däremot på fredag...!) och läsa artiklar och skriva inlämningsuppgift kan jag ju lika gärna göra hemifrån så någon större fara var det ju inte egentligen. Hoppas bara på att han känner för lite ensamtid på fredag morgon, min lilla varg.
Nu är det dags för middag och sen tror jag att jag ska plocka med mig mina grabbar ut på långpromenad! Visst är det härligt att det fortfarande är någorlunda ljust fast klockan är fem!? Åh, vad det där ljuset är välkommet! Jag fortsätter att leta vårtecken och förutom de allt längre ljusa kvällarna är dagens påminnelse om våren definitivt det härliga droppandet från taken, snart finns det ingen snö kvar här alls!
KRAM!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar