Gräddhyllan
Nu ska jag avslöja en hemlis
för er. En hemlis som egentligen inte är så hemlig för dom som känner mig, det är nog mer av en barndomsdröm. Jag drömmer om att
en gång få öppna mitt eget café! Ända sedan jag var liten har jag älskat
att fika och jag tror att jag brås på min farmor på den punkten. Hos
farmor och farfar är elvafikat heligt och obligatoriskt och tänker jag
på farmors bullar vet jag precis hur de doftar. Ett sådant café vill jag
ha. Med farmor-bullar och vackra saker var man än tittar. På väg hem
från bröllopet förrförra helgen tog vi en omväg genom de småländska
skogarna för att äta lunch på ett omtyckt och tydligen omtalat café. På
väg dit var jag och A lite fundersamma, hur kan ett café mitt ute i
ingenstans gå runt? När vi åkte därifrån visste vi. Det var ett sådant
där ställe som känns som hemma direkt, ombonat och mysigt med en
gammaldags känsla och stil. Allt var bara SÅ fint och både mat och
kaffebröd var lagat från grunden och helt fantastiskt gott! Det är så man lyckas.
så.himla.fint!
Efter lunch och fika spelade vi Fia med knuff, hur mysigt som helst ju!
/ en glad Europaresenär som plötsligt fick ett hugg av längtan efter sin farmor och farfar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar