Förra hösten hittade jag en utbildning som fick det att pirra i magen. Timingen var perfekt, jag trivdes verkligen inte på jobbet och kände att jag ville något mer. Jag insåg egentligen för länge sen att jag var tvungen att komplettera och bredda min dåvarande utbildning för att få ett jobb som jag vill ha. Att utbildningen som jag hittat dessutom var ett masterprogram som gjorde det möjligt att ta ett kliv uppåt och fördjupa mig mer än att börja om från grunden igen gjorde beslutet lättare. Kruxet var att utbildningen fanns på ett universitet i fel stad. Jag tvekade ändå aldrig särskilt länge och ganska snart kändes det självklart, det var det jag ville göra. Vägen hit har trots det varit ganska lång, krokig och allt annat än enkel. Det krävdes ett halvårs distansförhållande, en termin med 200% jobb och skola, ett uppbrott från familj och vänner, en uthyrning av min lägenhet, mycket slit och många tårar.
Att flytta är inte lätt. Och att flytta till en ny stad kan vara tufft. Jag ställde in mig på att det skulle vara jobbigt och att beslutet inte skulle kännas lika självklart varje dag. Idag är jag jätteglad för att jag vågade satsa och jag trivs bättre och bättre för varje dag. Det har gått bättre än jag hade föreställt mig och även om vissa dagar är tunga med saknad och längtan efter alla där hemma känns det här ändå som rätt väg.
Jag är så fantastiskt glad och tacksam för att jag inte gör den här resan ensam och för att det är just Andreas som står vid min sida. Han är utan tvekan den mest positiva människan jag känner och stöttar mig i allt jag gör. Tanken på att få ställa mina skor bredvid hans varje dag, att min post från och med nu hamnar i
vår brevlåda och att hans hem är mitt hem är helt galet härlig och har utan tvekan hjälpt mig hela vägen fram.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar